Frigivning

Den som avtjänar ett tidsbestämt fängelsestraff ska villkorligt friges när 2/3 av strafftiden har avtjänats. Villkorlig frigivning får dock inte ske förrän minst en månad av straffet har avtjänats. Inte heller får villkorlig frigivning ske då påföljden har bestämts till skyddstillsyn jämte fängelse eller då man avtjänar förvandlingsstraff för böter.
Den som dömts till livstids fängelse kan bli villkorligt frigiven först sedan han av regeringen (av nåd) fått sitt straff ändrat till tidsbetämt fängelse.

För den som villkorligt frigetts från fängelse gäller en prövotid som motsvarar den strafftid som återstår vid frigivning, dock minst ett år.

Villkorligt medgiven frihet kan helt eller delvis förverkas av domstol i samband med att den frigivne döms för nya brott.

Om frigivningen missköts, kan han eller hon få återvända till fängelset igen.

Under den villkorliga perioden så ansvarar Frivården för den dömde.

Frivårdens huvudansvar är de klienter som i rättegång blir dömda till skyddstillsyn men har även kontakt med personer som dömts till fängelse. Flertalet av dem som friges efter längre fängelsestraff ställs nämligen under övervakning i ett år under frivårdens ansvar.

Frivårdens ambition är att ta vara på samhällets resurser, söka samverkan med befintliga institutioner, organisationer och privatpersoner.

Arbetet i frivården är i huvudsak inriktat på övervakning av villkorligt frigivna, skyddstillsynsdömda med eller utan kontraktsvård eller samhällstjänst, villkorlig dom med samhällstjänst, intensivövervakning med elektronisk kontroll, arbete på häkten och anstalter samt personutredningar.

Den dömde har en kontaktperson inom Frivården. Om något händer under den tid som den dömde är frigiven så tveka inte att kontakta kontaktpersonen. Det är ytterst viktigt att denna får reda på om den dömde missköter sig.

Källa: Kriminalvårdsstyrelsen