Brottsmålsrättegång i Tingsrätt

Huvudförhandling
Vilka kommer?
Hur går rättegången till?
Dom beslutas
Ersättningsfrågor
Domslutet
Yrkanden
Domskäl
Skadestånd
Överklagan
Övriga tips
Bilder från rättegångssal

Huvudförhandling
Huvudförhandlingen kallas det sammanträde vid tingsrätten då det skall beslutas om den som är misstänkt för ett brott är skyldig. Samtidigt avgörs vilken påföljd (straff) det skall bli.
Upp

Vilka kommer?
Till huvudförhandlingen kommer domarna, åklagaren och den som misstänks för ett brott. Den misstänkte kallas vid huvudförhandlingen för "den tilltalade". Domarna är vanligen fyra – en juristdomare (som är ordförande) och tre valda nämndemän. Ibland kan ett mål avgöras av bara en juristdomare.

Andra som också kan komma till rättegången är försvarsadvokat, målsägande (den som utsatts för ett brott) och vittnen. Eftersom rättegången oftast är offentlig kan också andra personer vara närvarande.
Upp

Hur går rättegången till?
Ordföranden kontrollerar att alla som kallats till rättegången också har kommit dit. Ibland måste en rättegång ställas in för att någon inte är närvarande. Vittnen får inte vara närvarande vid rättegången förrän de skall höras. De får därför vänta utanför rättssalen tills man kallar på dem.

Åklagaren yrkar att tingsrätten skall döma den tilltalade för det eller de brott som åklagaren anser att han är skyldig till. Åklagaren eller målsäganden kan också yrka skadestånd av den tilltalade.

Den tilltalade tillfrågas om han erkänner eller förnekar att han begått brottet. Han får också frågan om han går med på att betala skadestånd, ifall det har begärts.

Åklagaren redogör för brottet, dvs. för hur han anser att det har gått till. Samtidigt brukar åklagaren gå igenom de bevis som finns.

Målsäganden får berätta om vad som hänt och svara på frågor.

Den tilltalade får berätta vad han anser har hänt och svara på frågor.

Om det finns vittnen får de lämna sina berättelser, en i taget.

Efter det att allt som rör brottet har behandlats går man igenom den tilltalades personliga förhållanden. Om det har gjorts särskilda utredningar om de personliga förhållandena går man också igenom dessa. Samtidigt får den tilltalade berätta om sina inkomster och skulder.

Om föräldrar eller andra som känner den tilltalade väl är närvarande kan de få tillfälle att berätta mer om de personliga förhållandena.

Sist i rättegången gör åklagaren och den tilltalade (eller försvararen om sådan finns) var för sig en sammanfattning av vad de anser har kommit fram under rättegången om brottet och vilken påföljd (straff) de anser är lämplig.
Upp

Dom beslutas och meddelas
När rättegången är slut beslutar tingsrätten - dvs. rättens ordförande och nämndemännen - vid en överläggning hur tingsrätten skall döma. Efter överläggningen talar rättens ordförande kortfattat om innehållet i domen (avkunnar domen) och förklarar hur den som är missnöjd med domen kan klaga på den.

Ibland meddelas domen inte vid förhandlingen utan först vid ett senare tillfälle. Rättens ordförande talar då om vilken dag och vilket klockslag som domen kommer att meddelas. Den dagen kan man gå till tingsrätten och läsa domen eller ringa dit och få uppgifter om den.

Tingsrätten skickar en kopia av domen till parterna samma dag som domen meddelas, eller senast en vecka därefter om domen meddelas vid huvudförhandlingen.

Domen innehåller alltid uppgifter om

- vilken tingsrätt som har dömt 
- datum för domen och var domen har meddelats 
- vilka som har varit parter i målet; åklagaren, den tilltalade (den som      åtalats för brottet) och målsäganden (den som begärt skadestånd 
på grund av brottet). Även ombud och offentlig försvarare anges. 
- domslutet, dvs. hur tingsrätten har dömt (se nedan) 
- vad som har yrkats i målet (se nedan) 
- domskälen och vad tingsrätten har kommit fram till som bevisats i målet (se nedan) 
- hur man kan överklaga domen och när detta senast skall ske (se nedan). 
Upp

Ersättningsfrågor
Målsägande, vittnen och föräldrar till unga tilltalade som kallats av tingsrätten kan få ersättning för bl.a. resekostnader. Vittnen och andra som kallats på begäran av den tilltalade skall ersättas av denne medan övriga får ersättning av staten. Offentlig försvarare får ersättning av staten för sitt arbete. Den tilltalade kan bli skyldig att helt eller delvis betala tillbaka vad staten betalat till bl.a. offentlig försvarare. Tilltalade som frikänns kan få ersättning av staten för vissa kostnader.

Tingsrätten kan efter ansökan bevilja den tilltalade ersättning för inställelse för bl.a. resa och muntlig bevisning. Om ersättning beviljas beror på den tilltalades inkomster och förmögenhet.

Du kan begära hos åklagaren om att få höras utan den åtalades närvaro om du känner obehag och rädsla för att möta mannen. Prata med ditt målsägandebiträde så hjälper denne dig med det. Du kan också prata direkt med tingsrätten.
Upp

Domslutet
Domen inleds med en eller flera sidor med domslutet. Där står - förutom tingsrättens och parternas namn - vilka brott den tilltalade dömts för. På samma sida står också vilken påföljd (straff eller motsvarande) som den tilltalade har fått om rätten funnit honom skyldig. Har tingsrätten helt frikänt den tilltalade anges att åtalet ogillas.

Om tingsrätten har ogillat en del av åtalet anges detta på domens inledande sidor. Där finns även angivet om tingsrätten beslutat något om en tidigare påföljd liksom tingsrättens beslut om skadestånd.

I domslutet finns också alla andra beslut som tingsrätten fattat i samband med domen, t.ex. beslut om häktning, förverkande, försvararersättning och om den tilltalade skall betala något av rättegångskostnaderna till staten.

Om det är flera tilltalade i målet finns det en eller flera domssidor för varje tilltalad.
Upp

Yrkanden
Efter sidorna med domslutet finns en redogörelse för yrkandena i målet, t.ex. de brott åklagaren påstått att den tilltalade har gjort sig skyldig till och målsägandens anspråk på skadestånd. Ofta skrivs åklagarens yrkanden bara som en hänvisning till stämningsansökan, som då finns som en bilaga till domen.
Upp

Domskäl
Efter yrkandena följer tingsrättens motivering till domslutet. Här redovisas även hur tingsrätten har bedömt bevisningen. Tingsrätten motiverar vanligen också varför den valt den påföljd som den tilltalade har fått.

Ibland kan domskälen vara mycket utförliga. Tingsrätten kan redogöra för vad den tilltalade, målsäganden och eventuella vittnen har berättat under förhandlingen. Om det finns skriftliga bevis, t.ex. läkarintyg, kan även dessa vara redovisade.
Upp

Skadestånd
Tingsrättens beslut om skadestånd återfinns i början av domen. Om tingsrätten bestämt att den dömde skall betala skadestånd skall den dömde snarast möjligt betala skadeståndet till målsäganden. En kopia av domen skickas också, i de fall målsäganden är en fysisk person, till kronofogdemyndigheten när domen vunnit laga kraft. Kronofogdemyndigheten tillfrågar därefter målsäganden om denne vill ha hjälp med att driva in skadeståndsbeloppet. I vissa fall  t ex om gärningsman saknar tillgångar kan en målsägande få statlig ersättning från Brottsoffermyndigheten. Ansökan om ersättning från Brottsoffermyndigheten måste inkomma senast två år från den dag dom väckt laga kraft.
Upp

Överklagan
Den som har dömts, åklagaren och målsäganden (parterna) kan överklaga domen. Detta måste göras skriftligen, men någon särskild blankett behövs inte. En sådan handling kallas överklagandeskrift. Skriften skall ha kommit till tingsrätten inom tre veckor från den dag domen meddelades. Senaste dag för överklagande finns angiven i domen. Tingsrätten skickar därefter skriften och alla handlingar i målet till hovrätten som gör en förnyad prövning av målet.

Hur man gör när man vill överklaga framgår närmare av domen. Här skall endast nämnas att överklagandeskriften alltid skall innehålla bl.a. uppgift om den dom som överklagas (tingsrättens namn och datum för domen), i vilken del domen överklagas, varför man är missnöjd med domen och hur man vill att domen skall ändras.

I vissa fall krävs prövningstillstånd för att hovrätten skall pröva målet på nytt. Av domen framgår när prövningstillstånd krävs och vad man då skall göra.

Om inte någon av parterna klagar på domen inom tre veckor kan domslutet inte längre ändras av högre domstol. Detta kallas att domen vunnit laga kraft och innebär att den kan verkställas.
Upp

Övriga tips
Är du rädd för mannen och känner att du inte vågar prata fritt om mannen är närvarande när du hörs så begär att få höras utan att den åtalade är närvarande. Berätta för åklagaren och målsägandebiträdet om hur du känner. Förfrågan om att höras utan den åtalades närvaror ställs sedan till domstolen och ofta så beviljas detta. De flesta domstolar har medhörarrum, dvs rum intill rättssalen med högtalare så både du har möjlighet att följa rättegången utan att för den delen vara inne i rättssalen.
Upp

Bilder

Upp

Källa: Domstolsverket

Läs mer hos Domstolsverket